Hannes Karlsholt

Radiohead - Kid A (2000)
Utgiven: 2 oktober 2000
Inspelad: Januari 1999-April 2000
Skivbolag: Parlophone, Capitol
Producent: Nigel Godrich, Radiohead
 
I och med den här skivan förändrades bandets inriktning till mer electronica-exeperimentell musik. Det blev också den första skivan som inte hade några singlar eller musikvideor, utan istället blev det en av de första i historien att få stor spridning på internet. Den har blivit rankad av Rolling Stone Magazine som det 67:e mest inflytelserika albumet genom tiderna.
 
Everything In Its Right Place: Otroligt elektronisk låt, med otroligt snygga orglar. Detta är väldigt nyskapande, och antar att det är anledningen till varför Rolling Stone Magazine rankar den här skivan så högt. Fantastisk låt och nästbästa på skivan!
 
Kid A: Titelspåret. Häftiga keyboards, låter nästan som klockspel. Gillar även de elektroniska trummorna, häftiga takter. 
 
The National Anthem: Det här är den bästa låten på skivan! Man hör influenser från grupper som Massive Attack. Älskar basgången och trots att den är elektronisk tycker jag ändå att Radiohead lyckas fånga den kaotiska känslan ganska bra i den här låten! 
 
How to Disappear Completely: Hamnar nästan i trans när jag lyssnar på den här låten. Jag älskar också de dissharmoniska synthsizerserna i mitten av låten. 
 
Treefingers: En instrumentell orgelbaserad låt. Ser det lite som en mellanakt. Inget jag lägger så mycket fokus på.
 
Optimistic: Här hörs lite klassiska Radiohead-influenser. Den här låten hade kunnat vara med på den förra skivan. Rätt bra låt. 
 
In Limbo: Den här låten är helt fantastisk och det är både taktarten och de plockande gitarrerna som gör det. Otroligt skickligt!
 
Idioteque: Här kommer electronican tillbaka. Jag gillar låten i stort, men jag gillar inte beatet, det förstör den lite.
 
Morning Bell: Häftig taktart. För övrigt rankar jag den bland de lägre på den här skivan. Det händer inte så mycket i den. 
 
Motion Picture Soundtrack: Märklig låt och i mitten av låten kommer ett instrument som låter som någon form av elektronisk harpa. Det gör låten intressant åtminstone.
 
Untitled: Kort outro.
 
Sammantaget är detta min favoritskiva med Radiohead. Det var den inte först, men den har kommit att växa med tiden. Den har format bandets kommande album och man förstår varför den har varit inflytelserik för musikvärlden. Den får 8 av 10!
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress