MENY
Utgiven: 12 september 1975
Inspelad: Januari-Juli 1975
Skivbolag: Harvest, Columbia
Producent: Pink Floyd
"Wish You Were Here" räknas som ett av de tre mästerverken av Pink Floyd. Skivan är också ett konceptalbum och handlar om nedbrytning av sociala relationer samt hur människor objektifieras. Det övergripande temat är ändå bandets avsaknad av Syd Barrett, men också riktad kritik mot skivbolagens minskade förståelse för musikernas äkta vara.
Det var på detta albumet som bandmedlemmarna Richard Wright och Roger Waters började glida isär på grund av Waters allt mer dominerande attityd. Enligt bandlemmarna ska Barrett ha dykt upp, spontant under inspelningen av "Shine On You Crazy Diamond". Albumomslaget har blivit mycket omtalat, och den brinnande mannen refererar till Barretts mentala ohälsa och försvinnande från bandet.
Shine On You Crazy Diamond (Parts I-V): Detta är den mest kända delen av låten, som platser på samlingsskivor m.m. Det var underinspelningen till den här versionen som Barrett plötsligt dök upp i studion, vilket är ironiskt eftersom låten handlar om honom. Låten är skriven sjungs av Waters, men är som mest känd för gitarrspelet i början, vilket har gått till rockhistorien och är en melodi som många förknippar med bandet. Mycket bra inledning på skivan, men jag föredrar den andra delen framför denna, om jag måste välja.
Welcome to the Machine: Inleds med mystiska ljud, akustisk gitarr och synthesizers, vilket ger en känsla av att man faktiskt befinner sig inuti en maskin. Låten skrevs av Waters, men sjungs av Gilmour. Texten handlar om att musikbranchen välkomnar en ung musiker in till "maskineriet" och krossar hans kreativa självbild genom att sätta fokus på pengaskapande. Den släpptes för övrigt som b-sida till singeln "Have a Cigar". Jag har med tiden lärt mig att gilla den här låten. När jag var yngre brukade jag spola förbi den, men jag måste säga att den är väldigt bra ändå, även om det för min del, är den minst attraktiva låten på skivan.
Have a Cigar: Låten släpptes som den enda singeln från skivan, vilket är märkigt med tanke på titelspårets enorma framgång. Detta är ytterligare en låt som riktar kritik mot musikbranchen, och är skriven av Waters, men gästas av folkrocksångaren Roy Harper. Jag har sett Waters sjunga den själv på en av sina soloturnéer och jag måste säga att jag föredrar hans sång, även om Harper gör det bra. Texten försöker gestalta en stereotyp skivbolagsdirektör som tar in band och musiker för att göra de framgångsrika. Detta är för mig höjdpunkten på skivan, vilket kan låta märkigt, men jag älskar verkligen groovet i den här låten. Bästa låten på skivan!
Wish You Were Here: Den klassiska akustiska låten från skivan anses vara bandets mest kända någonsin. Det akustiska gitarrsolot i början av Gilmour är definitivt det bästa jag någonsin hört av någon. Låten är en klassiker, går inte att ogilla, och man känner verkligen bandets smärta när de sjunger om saknaden efter Barrett. Sjunger och spelar den själv ibland när jag tänker på någon jag saknar.
Shine On You Crazy Diamond (Parts VI-IX): Anledningen till varför jag föredrar den här delen framför den första är ökenljudet i början samt basgången. Jag glömmer aldrig när jag var liten och jag såg en video på YouTube när Gilmour framförde denna live på sin turné till skivan "On an Island". Mycket imponerande stycke, och för mig är den nästan i samma nivå som "Have a Cigar", men inte riktigt. Klassiskt, mer än så kan jag inte säga.
Sammantaget, så måste jag säga att det är sällan jag lyssnar på hela skivan från början till slut, så för mig är det ingen helhet då jag alltid lyssnar på låtarna i en lista en och en. Dock måste jag säga att när jag inför denna recension lyssnade på den på det sättet, är den nästan jämbördig med "The Dark Side of the Moon". 10 av 10 poäng till denna klassiker och mästerverk!
0